Ludwig Wittgenstein

Österrike-Ungern
Österrike (1918)
Brittiskt (1939) | födelsenamn = Ludwig Josef Johann Wittgenstein | födelsedatum = 26 april 1889 | födelseort = Wien, Österrike-Ungern | hemort = | dödsdatum = | dödsort = Cambridge, Storbritannien | utbildning = Filosofie doktor, University of Cambridge | yrke = Filosof, lärare, soldat, trädgårdsmästare | utmärkelser = | företrädare = | efterträdare = | make = | maka = | barn = | föräldrar = Karl Wittgenstein och Leopoldine Kalmus | webbplats = [http://www.wittgen-cam.ac.uk The Wittgenstein Archive Cambridge] | namnteckning = Ludwig_Wittgenstein_signature.svg }} Ludwig Josef Johann Wittgenstein (), född 26 april 1889 i Wien i dåvarande Österrike-Ungern, död 29 april 1951 i Cambridge i Storbritannien, var en österrikisk-brittisk filosof och professor vid Universitetet i Cambridge 1939–1947 (han efterträddes av Georg Henrik von Wright). Wittgenstein anses ofta vara en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer.

Ludwig Wittgenstein inspirerade två av 1900-talets huvudsakliga filosofiska rörelser: den logiska positivismen och vardagsspråksfilosofin. Han publicerade bara en bokrecension, en artikel (''Anmärkningar om logisk form'', 1929), en ordbok för barn samt den 75 sidor långa ''Tractatus logico-philosophicus'' (1921) med 25 000 ord om filosofi. Boken publicerades när han fortfarande levde. Tre miljoner skrivna ord publicerades inte. Filosofiexperter har angivit hans postumt utgivna ''Filosofiska undersökningar'' (1953) som 1900-talets viktigaste filosofiska bok. Wittgensteins ämnesområden var framför allt analytisk filosofi, till exempel logik, matematikfilosofi och språkfilosofi. Bertrand Russell beskrev honom som "det mest fulländade exempel jag känner till på vad man traditionellt uppfattar som ett geni: passionerad, djupsinnig, intensiv och dominerande".

Wittgenstein befattade sig tidigt med relationen mellan problem och världen. Målet för filosofin var att genom logisk abstraktion rätta missförstånd om språk. Den senare Wittgenstein gav en detaljerad redogörelse över de många möjligheter som finns i det vanliga språket, som han kallar en serie av utbytbara språkspel där ordens betydelse kommer från deras allmänna användning. Trots dessa skillnader ser han i båda perioderna filosofi som en sorts terapi och en oro för etiska och religiösa problem. Terry Eagleton kallade honom för poeters, kompositörers, dramatikers och romanförfattares filosof. Levererad av Wikipedia